Marianne Forngren har haft målarkurser i snart 20 år. Och i slånkveckan ställer några deltagare i hennes kurser ut i Vadsbro missionshus under måndag och tisdag.
– Det blir lite blandat. De målar så olika, det kan vara vad som helst. En tjej som målar väldigt abstrakt. Andra mer realistiskt och så har vi en del fina naturbilder.
– Det blir också blandade tekniker, både olja och akvarell.
Det är en ren fröjd enligt Marianne att leda kurserna.
– Man inspirerar ju varandra. Vi avslutar varje kurstillfälle med att gå runt och titta på vad alla gjort. Och då pratar man lite och hjälper varandra att se.
– När man haft kurser vill man själv gå hem och måla!
Är det nåt särskilt som gör dig extra glad?
– Alltihop är roligt. Men jag tänker speciellt på de nya som säger att de absolut inte kan måla alls, och sen efter några terminer målar de så fint.
– Ibland ser man nån utställning där man känner igen nån som gått min kurs. Det är jätteroligt.
Vad är det som gör att skapande är så tillfredsställande tror du?
– Jag tänker på att en del har ett jobb där de jobbar mycket hårt och där resultatet av arbetet kanske ligger långt fram i tiden. I måleriet ser man resultatet direkt, man ser att man skapat något.
Då är det också stärkande?
– Ja, det tror jag, och tidigare när kommunen själv hade ansvaret för friskvården, då fanns också måleri med som ett valbart alternativ.
– Om man har sprungit på sjukvårdsgolvet en hel dag, så kanske man inte vill ut och träna som det är nu, utan hellre slappna av med att måla.
Gunvor Frykholm